Från Alzheimer’s reading room.com
Följande kommunikationstips är viktiga att komma ihåg och att tänka på dagligen. De kommer från personer med demens eller ett minnes- eller kognitionsproblem:
- Tala med ett leende så att jag vet att du bryr dig
- Om du är spänd, kom ihåg att jag känner din spänning också
- Ett leende tar bort spänning och hjälper mig att känna mig lugn
- Använd språk som jag förstår – håll det enkelt, utan fackuttryck eller slang
- Tala långsammare
- Håll det kort och rakt på sak, en tanke i taget
- Låt mig få tid att tänka igenom det du sa till mig
- Låt mig sätta takten i samtalet
- Låt mig leda samtalet – ge mig ansvaret för samtalet
- Se till att du har min uppmärksamhet
- Pausa när du har sagt dina tankar
- Pausa så att jag kan säga mina tankar
- Ge mig tid att hitta orden och säga mina tankar
- Turas om under ett samtal
- Låt mig avsluta det jag försöker säga, det tar lite längre tid, ibland tar det mycket längre tid
- Upprepa gärna information om jag frågar
- Se till att jag hör dig, fråga om du förstår vad du har sagt
- Röstläge – anpassa det uppåt eller nedåt. Starkare röst är INTE alltid bättre
- Titta på mig när du pratar, ögonkontakt hjälper mig att få hela din uppmärksamhet
- Snälla, avbryt mig inte
- Ha tålamod! Ge inte upp om mig! Jag VILL verkligen vara en del av samtalet.
Dessa ytterligare förslag kommer från personer som deltar i ett projekt som heter Dementia Diaries, en onlinegemenskap för personer med demens som regelbundet spelar in röstdagböcker om sina upplevelser. Med egna ord delar de med sig av sina tankar nedan. Det här är 12 saker man bör och inte bör göra när det gäller bemötande, skrivna av personer som lever med demens. Från Unforgettable.org: https://www.unforgettable.org/blog/12-dos-and-donts-for-family-behaviour-from-people-living-with-dementia
1. Ögonkontakt är avgörande för oss eftersom känslor och ansiktsuttryck säger mer än ord…
2. När du blir spänd och uppskruvad får det mig att känna mig spänd och uppskruvad.
3. Presentera dig – ta inte för givet att vi kommer ihåg ditt namn, säg alltid ”hej, jag heter John och du ser väldigt fin ut i dag”.
4. Var en god lyssnare och när det är dags att säga hejdå, säg hejdå istället för vi ses senare om du inte kommer tillbaka den dagen.
5. Var aldrig nedlåtande och gör dig inte lustig över det en person med demens säger, eftersom vi kanske glömmer vad du sa men vi glömmer inte hur du fick oss att känna. Fortsätt inte att rätta oss, annars drar vi oss bara tillbaka in i vår egen värld.
6. Men tro aldrig att vi inte förstår; även när vi verkar förlora vår förmåga att kommunicera så förstår vi fortfarande.
7. Fortsätt inte att rätta oss, annars drar vi oss bara tillbaka in i vår egen värld. Tala tydligt och långsamt med korta meningar, uppmuntra oss att försöka vara med och håll samtalet lättsamt och humoristiskt.
8. Kom ihåg att du kommer att få lyssna på samma historier om och om igen, men säg inte att du redan har berättat det.
9. Uppmuntra oss att vara med i samtal, men snälla fortsätt inte att fråga ”kommer du ihåg…” – det sätter press på oss. Ge oss tid att svara, det tar oss några sekunder till att tänka igenom saker, så sätt inte press på oss. Om du för ett samtal med personen med demens och vi stannar till för att prata, stanna då upp och låt oss säga vårt, annars kanske vi glömmer det.
10. Kom ihåg att bakgrundsljud som tv, radio, pratande människor eller trafik gör det mycket svårt för personen med demens att förstå ett samtal. Var beredd på att när demensen tar över kommer det att finnas dagar då vi är arga och dagar då vi glömmer var vi befinner oss i tid och rum. Ju mer du förstår att det inte är personen med demens som är arg på dig, desto lättare kommer du att stå ut med det som komma skall.
11. Att ha demens är som att vara utomlands – man kan inte läsa skyltarna, folk förstår en inte och man kan inte förstå vad de säger. Försök att hålla fast vid vartenda ord som personen med demens säger, så hjälper det dig att förstå var vi befinner oss.
12. Jag vill att människor behandlar mig sanningsenligt och ärligt. Och om jag ska bo på ett äldreboende vill jag bli behandlad vänligt, såklart, men också sanningsenligt och så ärligt som möjligt, samtidigt som man bevarar den vänligheten. Det hjälper inte att ljuga; om man berättar sanningen för människor kommer de till slut att acceptera den.
THE CONVERSATION PROJECT
The Conversation Project ägnar sig åt att hjälpa människor att prata om sina önskemål kring vård i livets slutskede. Det är ett av de viktigaste samtalen du kan ha. Det här startpaketet kan hjälpa till att samla tankarna och sedan föra samtalet. http://theconversationproject.org/starter-kit/intro/
SPECAL-VÅRD (S-P-E-C-A-L)
Vad är SPECAL-demensvård och hur kan det gynna min närstående? Även om detta togs fram särskilt för personer med Alzheimers sjukdom kan det fungera bra även för personer med LBD.
Specialized Early Care for Alzheimer’s, känd som SPECAL, är en unik – och ibland kontroversiell – metod för att vårda en person med demens. Det huvudsakliga målet med SPECAL-vård är att få personen med demens att känna sig lugn och tillfreds, även om det innebär att vårdgivaren blir beroende av terapeutiska lögner och reminiscensterapi (minnesstimulering) som metoder för att uppnå detta.
Vissa vårdgivare svär vid SPECAL-metoden och säger att den har fått deras närstående att känna sig gladare och tryggare, minskat utmanande beteende som ilska och aggression och till och med minskat deras behov av medicinering.
Andra menar dock att SPECAL-metoden är förnedrande för personer med demens, svår att tillämpa och alldeles för förenklad.
Här är vad du behöver veta för att bilda dig en egen uppfattning.
Tre gyllene regler
SPECAL-metoden rekommenderar vårdgivare att följa dessa regler:
- Ställ inte direkta frågor
Detta omfattar allt från ”vad vill du ha på dig idag?” till ”vad ska jag laga till lunch?”
Direkta frågor är helt enkelt för påfrestande för någon med demens, som kanske inte har tillräckligt med kognitiv förmåga eller ork för att svara på dem. Att inse att de inte ”vet” svaret kan sedan göra dem ledsna och oroliga.
Prova i stället att ge ett enkelt val, som till exempel: "Vill du ha på dig din röda kjol eller de blå byxorna?" (håll upp dem så att de också kan se dem). Eller: "Vill du ha kyckling eller fisk till lunch?" Det här är mycket enklare frågor att svara på, men de ser ändå till att din närstående får vara med och bestämma och känner sig respekterad.
- Lyssna och lär av personen med demens
Känslor är viktigare än fakta inom SPECAL-vården, som lägger mycket större vikt vid att få personen med demens att må bra, även om det innebär att man använder terapeutiska lögner eller halvsanningar som svar på svåra frågor, i synnerhet frågor om nära och kära som har gått bort. Att säga ”din mamma kan inte komma och hälsa på idag” är mycket snällare än ”din mamma dog för 20 år sedan”. - Korrigera inte
Om din närstående insisterar på att det är år 1964 kan du försöka låta bli att rätta dem. Det förflutna kan kännas mycket mer verkligt för dem än nuet, och minnen från 1964 är trots allt förmodligen lättare att komma ihåg än gårdagens. Om de vill ”leva” i 1964 just nu, och det gör dem glada, varför skulle du försöka stoppa dem?
FÖR: De som är positiva till SPECAL-vården säger:
- Den sätter välbefinnandet hos personen med demens i centrum för vården – så den är helt och hållet personscentrerad.
• Den arbetar positivt med demensen, i stället för att försöka ignorera eller besegra den.
• Den kan innebära en enorm förbättring av livskvaliteten för dem som lever med demens och deras familjer.
EMOT: De som hyser tvivel om SPECAL-vården säger:
- Den tar bort valfriheten och kontrollen från personer med demens.
• Den uppmuntrar till ”systematiskt” bedrägeri.
• Den hävdar att den fungerar för ”alla” med demens, men varje person – och varje demensresa – är unik.
Sammanfattningsvis
Många vårdgivare som stöter på SPECAL tycker att några av dess rekommendationer är till stor hjälp, medan andra inser att de ändå ”gjorde en del av det” sedan tidigare och känner sig lugnade. Generellt sett brukar de flesta få ut något positivt av att känna till SPECAL-metoden.
Enligt: https://www.unforgettable.org/blog/what-is-specal-dementia-care