Lewy body dementia vs. Alzheimers sjukdom:<br> Viktiga skillnader och likheter

Läkaren har gett din närstående diagnosen Alzheimers sjukdom. Men något stämmer inte riktigt. De ser människor som inte finns där. Tankeförmågan verkar skarp ena stunden och förvirrad nästa. De har utvecklat en darrning som inte nämndes i något du läst om Alzheimers.

Det du faktiskt kan ha att göra med är Lewy body-demens, en annan typ av demenssjukdom som ofta förväxlas med Alzheimers. Även om båda tillstånden påverkar minnet och tankeförmågan, har de tydliga drag som skiljer dem åt.

Lewy body-demens och Alzheimers sjukdom delar överlappande symtom, vilket är anledningen till att läkare som inte är bekanta med de unika egenskaperna hos LBD ofta förväxlar den ena med den andra. Denna feldiagnostisering är viktig eftersom behandlingar som hjälper vid Alzheimers sjukdom kan vara farliga för personer med Lewy body-demens.

Den här guiden förklarar de viktigaste skillnaderna och likheterna mellan Lewy body-demens och Alzheimers så att du kan känna igen vad du har att göra med och se till att din närstående får rätt vård.

Är Lewy body-demens samma sak som Alzheimers sjukdom?

Nej, Lewy body-demens och Alzheimers sjukdom är två skilda tillstånd, även om båda orsakar progressiva problem med tankeförmåga och minne. Skillnaderna ligger i vilka symtom som uppträder först, hur många andra symtom som förekommer, hur de fortskrider och vad som händer i hjärnan på cellnivå.

Vilka är de främsta skillnaderna mellan Lewy body-demens och Alzheimers?

De mest märkbara skillnaderna mellan LBD och Alzheimers syns i vilka symtom som visar sig först och hur många andra symtom som uppstår. Om du försöker ta reda på om din närstående kan ha LBD istället för Alzheimers, eller tvärtom, är detta de tydligaste tecknen att hålla utkik efter.

Minnesförlust yttrar sig på olika sätt

Alzheimers visar sig vanligtvis genom minnesproblem. Din närstående kan glömma nyligen inträffade måltider eller samtal, ha svårt att komma ihåg bekanta namn eller upprepa samma fråga flera gånger. Minnesförlust är oftast det första familjen märker och anledningen till att de söker medicinsk hjälp.

Lewy body-demens påverkar också minnet, men det är sällan huvudproblemet, särskilt i ett tidigt skede. Din närstående kan minnas gårdagens händelser perfekt men ha svårt att hålla fokus på vad du säger just nu, eller behöva tid för att svara. De har svårt att organisera sina tankar, hitta rätt ord eller räkna ut ordningsföljden för vardagliga uppgifter. Problemet är inte så mycket att lagra minnen som att använda hjärnan i stunden. Problemen rör exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att utföra flera saker samtidigt och att lösa problem.

Hallucinationer berättar en tydlig historia

Detta är ett av de enklaste sätten att upptäcka skillnaden.

De flesta med Lewy body-demens upplever synhallucinationer, vanligtvis inom de första åren. Det är inte diffusa skuggor eller otydliga former. Det är detaljerade, levande bilder. Din mamma kan lugnt berätta om barnen som leker i hörnet, se små djur eller mannen som sitter i den tomma stolen. Hon ser dem lika tydligt som hon ser dig. Dessa hallucinationer sker upprepade gånger, ofta med samma karaktärer eller teman.

Hallucinationer kan förekomma vid Alzheimers sjukdom, men det är ovanligt. När de väl uppstår är det vanligtvis i ett sent skede efter år av minnesnedgång.

Vakenhet ändras under dagen (fluktuationer)

Observera hur den kognitiva förmågan förändras under dagens gång, så kommer du att se en stor skillnad.

Personer med Lewy body-demens kan verka helt som vanligt och vara med i samtalen vid frukosten, för att sedan till luren verka frånvarande. Två timmar senare kan de vara sig själva igen. Dessa svängningar sker oförutsägbart och kan vara dramatiska. Ena minuten för de ett sammanhängande samtal om dagsaktuella händelser, och i nästa kämpar de med att bearbeta det du säger.

Alzheimer fungerar inte på det här sättet. Personer med Alzheimer har bra dagar och dåliga dagar, men de brukar inte svänga från klara i huvudet till förvirrade under samma tidsperiod.

Rörelseproblem visar sig tidigt vid LBD

Observera hur din närstående går och rör sig, så kanske du lägger märke till viktiga ledtrådar.

Lewy body-demens orsakar ofta rörelseproblem som liknar Parkinsons sjukdom. Händerna kan skaka i vila. Gången blir långsammare och personen kan släpa fötterna efter sig. Det blir svårare att resa sig från en stol. Balansen blir osäkrare. Dessa rörelseförändringar kan visa sig tidigt, ibland redan innan tänkandets problem blir uppenbara.

Alzheimer orsakar inte dessa rörelseproblem förrän mycket sent i sjukdomen, om ens alls. Någon med Alzheimer behåller i regel sin vanliga rörlighet i tidiga och mellersta stadier, men kan småningom få problem med koordinationen efter många år.

Sömnproblem ser annorlunda ut

Båda tillstånden stör sömnen, men på olika sätt.

REM-sömnbeteendestörning är ett kännetecken för Lewy body-demens och visar sig ofta flera år före andra symtom. Under normal REM-sömn blir kroppen tillfälligt orörlig så att du inte lever ut dina drömmar. Hos personer med denna störning fungerar inte den skyddande orörligheten som den ska. Din närstående lever fysiskt ut sina drömmar och kan sparkas, slåss eller skrika under sömnen. Detta kan leda till skador för hen eller hens sängpartner.

Alzheimer orsakar andra sömnproblem. Personer kan ha svårt att somna, vakna ofta under natten eller uppleva en förvirring mellan dag och natt där de är vakna klockan 03:00 och sover på dagen. Men de brukar inte leva ut drömmar på ett våldsamt sätt.

Vad händer i hjärnan

Båda tillstånden innefattar onormala proteiner som skadar hjärnceller, men orsakerna skiljer sig åt.

Vid Alzheimers sjukdom orsakar två proteiner problem: beta-amyloid och tau. Beta-amyloid bildar klibbiga plack mellan hjärnceller, medan tau skapar nystan inuti dem. Dessa avlagringar dödar hjärnceller, särskilt i områden som hanterar minne och inlärning. Skadan sprider sig gradvis genom hjärnan under många år.

Vid Lewy body-demens klumpar ett protein som kallas alfasynuklein ihop sig inuti hjärnceller. Dessa klumpar, som kallas Lewy-kroppar, stör hur cellerna kommunicerar. De dyker upp i flera hjärnregioner samtidigt och påverkar områden som styr rörelse, tänkande, sömn och beteende på samma gång.

Vissa personer har båda typerna av proteinavlagringar. Denna överlappning är anledningen till att diagnos kan vara knepig och varför vissa personer uppvisar drag av båda tillstånden.

Vad utvecklas snabbare: Lewy body-demens eller Alzheimer?

Tidslinjen från tidiga symtom till framskriden sjukdom skiljer sig mellan dessa tillstånd, och att förstå detta kan hjälpa dig att planera för framtiden.

Alzheimer utvecklas vanligtvis långsamt under 8 till 10 år, även om vissa personer försämras snabbare och andra långsammare. Sjukdomsutvecklingen följer oftast ett förutsägbart mönster. De första åren för med sig främst minnesproblem och mild förvirring. De mellersta åren innefattar ökade svårigheter med dagliga uppgifter, kraftigare förvirring och personlighetsförändringar. Senare år krävs vård dygnet runt då personen förlorar förmågan att fullt ut kommunicera och ta hand om sig själv på rätt sätt.

Lewy body-demens tenderar att gå snabbare för vissa, om än inte alla, där många personer går från diagnos till framskridna stadier inom 5 till 8 år. Men utvecklingen känns annorlunda eftersom flera symtom kan förvärras samtidigt snarare än i en tydlig följdordning. Kognitiva problem, svårigheter med rörelser och beteendessymtom kan utvecklas tillsammans, vilket gör att försämringen känns mer kaotisk och oförutsägbar än Alzheimers stadiga bana.

Detta betyder inte att LBD alltid är värre eller går snabbare för alla. Och varje person med LBD utvecklas olika. Vissa personer behåller livskvaliteten under många år med rätt behandling och stöd, medan andra försämras tidigare. Den stora skillnaden är försämringsmönstret snarare än bara hastigheten.

Varför en korrekt diagnos är så viktig

Att få rätt diagnos handlar inte bara om att sätta en etikett på det som händer. Det påverkar direkt behandling, säkerhet och effektivitet.

Läkemedelssäkerhet

Personer med LBD är extremt känsliga för läkemedel. Vissa läkemedel som ofta skrivs ut mot alzheimerrelaterade beteendeproblem kan vara extremt farliga för personer med Lewy body-demens. Traditionella antipsykotiska läkemedel, såsom haloperidol, ska aldrig ges och kan orsaka svåra reaktioner vid LBD, inklusive extrem sedering, dramatisk förvärring av rörelseproblem och farliga blodtrycksfall.

Om din närstående har LBD men hens läkare tror att det är Alzheimer, kan de skriva ut läkemedel mot beteende eller aggressivitet som kan skada personen allvarligt. Detta händer ofta på akutmottagningar och sjukhus där personalen inte är van vid LBD.

Behandlingseffektivitet

Läkemedel som förbättrar hjärnans funktion fungerar olika vid de olika sjukdomarna. Läkemedel som rivastigmin fungerar ofta bättre vid Lewykroppsdemens än vid Alzheimers. Personer med LBD som har rörelseproblem kan ha nytta av Parkinson-mediciner som inte skulle skrivas ut vid Alzheimers, även om vissa personer med LBD inte tål dessa mediciner så bra. Att få rätt diagnos innebär att du får behandlingar som faktiskt hjälper i stället för behandlingar som är avsedda för en annan sjukdom.

Vårdplanering

De båda tillstånden kräver olika tillvägagångssätt för den dagliga omvårdnaden. Vid Lewykroppsdemens varierar vakenhetsgraden, vilket gör att du behöver ett flexibelt schema och realistiska förväntningar på förändringar från timme till timme. Hallucinationerna kräver särskilda strategier som inte gäller vid de flesta alzheimerfall. Rörelseproblem skapar fallrisker som kräver andra typer av säkerhetsåtgärder.

Genom att veta vilken sjukdom du har att göra med kan du förbereda dig på dessa utmaningar i stället för att bli tagen på sängen när symtomen inte följer det förväntade mönstret.

Behandlingsmetoder för respektive tillstånd

De behandlingar som hjälper vid det ena tillståndet är inte alltid rätt för det andra, och vissa kan rent av vara farliga om de används på fel sätt.

Läkemedel för minne och tänkande som donepezil, rivastigmin och galantamin kan hjälpa vid båda tillstånden, men de fungerar ofta bättre vid Lewykroppsdemens. Många läkare upplever att rivastigmin är särskilt effektivt vid LBD. Dessa läkemedel stoppar inte sjukdomen, men de kan förbättra den dagliga funktionsförmågan och lindra vissa beteendesymtom.

Om din närstående har stora rörelseproblem till följd av LBD kan läkaren skriva ut karbidopa-levodopa, som är huvudmedicinen vid Parkinsons sjukdom. Detta kan minska darrningar, stelhet och långsamma rörelser. Personer med Alzheimers behöver inte denna medicin eftersom rörelseproblem inte ingår i sjukdomsbilden förrän i ett mycket sent skede, om ens då.

Båda tillstånden gynnas av åtgärder som inte är läkemedelsbaserade, såsom regelbunden motion, kognitiva aktiviteter, socialt umgänge och fasta dagsrutiner. De specifika anpassningarna i hemmet och vården varierar beroende på vilka symtom som är mest framträdande, men den övergripande principen att upprätthålla engagemang och livskvalitet gäller för båda.

Kan man ha både Lewykroppsdemens och Alzheimers?

Ja, vissa personer utvecklar både Lewykroppsdemens och Alzheimers sjukdom samtidigt. Detta kallas blanddemens och är vanligare än många tror.

Blanddemens uppstår när en person har både de Lewykroppar som är typiska för LBD och de plack och nystan som är typiska för Alzheimers. Obduktioner av hjärnor visar att många som diagnostiserats med en sjukdom faktiskt hade tecken på båda.

För familjer skapar detta ytterligare komplexitet. Din närstående kan uppvisa de minnesproblem som är typiska för Alzheimers tillsammans med de hallucinationer och rörelseproblem som är typiska för LBD. Denna kombination kan göra det ännu svårare att ställa en diagnos och kräver att läkare väger in båda tillstånden när de planerar behandlingen.

De känsligheter för läkemedel som gäller vid Lewykroppsdemens gäller även när en person har blanddemens. Även om det också finns en alzheimerdiagnos innebär förekomsten av Lewykroppar att vissa antipsykotiska läkemedel förblir farliga.

Vad har Lewykroppsdemens och Alzheimers gemensamt?

Trots sina viktiga skillnader delar LBD och Alzheimers flera nyckelfunktioner som påverkar hur familjer upplever och hanterar dessa tillstånd.

Båda är progressiva neurodegenerativa sjukdomar, vilket innebär att de förvärras med tiden och att det för närvarande inte finns något botemedel. Vid båda tillstånden skadar och dödar onormala proteiner hjärnceller, även om de specifika proteiner som är inblandade skiljer sig åt. Båda tillstånden påverkar till slut en persons förmåga att tänka klart, minnas information och hantera dagliga aktiviteter på egen hand.

De känslomässiga och praktiska utmaningar som familjer ställs inför liknar varandra vid båda tillstånden. Du kommer sannolikt att känna sorg över att se någon du älskar förändras gradvis. Du behöver anpassa ditt hem och dina rutiner för att hålla personen säker. Du kommer att ställas inför svåra beslut om vård i takt med att sjukdomen fortskrider. Du kommer att behöva allt mer stöd ju längre tiden går.

Båda tillstånden svarar på liknande vårdinsatser. Att upprätthålla fasta dagsrutiner hjälper till att minska förvirringen. Att hålla sig socialt engagerad och fysiskt aktiv stöder det allmänna välbefinnandet. Att skapa en trygg och familjär miljö minskar ångest och olyckor. Att bemöta personen med värdighet och tålamod bevarar hens jagkänsla.

Vikten av en tidig diagnos gäller i lika hög grad för båda tillstånden. Att få rätt diagnos tidigt gör att du får tillgång till lämpliga behandlingar, slipper farliga mediciner, kan knyta kontakter med relevanta stödtjänster och kan planera för framtida vårdbehov medan din närstående fortfarande kan vara med och fatta beslut.

Det kanske viktigaste av allt är att livskvaliteten kan upprätthållas vid båda tillstånden. Även om dessa sjukdomar för med sig verkliga utmaningar upprätthåller många personer med Alzheimers eller LBD meningsfulla relationer, njuter av aktiviteter och upplever glädjestunder i åratal efter diagnosen. Nyckeln är att anpassa förväntningarna och vården så att det som fortfarande är möjligt stöds, i stället för att enbart fokusera på det som har gått förlorat.

När diagnosen inte känns rätt

Många familjer som lever med Lewykroppsdemens tillbringar månader eller till och med år med att få höra att deras närstående har Alzheimers sjukdom. Symtomen stämmer inte riktigt överens med det de har läst om Alzheimers, men de litar på läkarens expertis.

Här är tecken på att diagnosen kan behöva ses över igen:

Din närstående har fått en alzheimerdiagnos, men hallucinationerna började tidigt och är frekventa. Hallucinationer förekommer vid Alzheimers, men de är inte vanliga, särskilt inte i tidiga skeden.

De kognitiva problemen fluktuerar dramatiskt under dagen. Om din pappa verkar opåverkad vid frukosten men knappt kan föra en konversation till middagen, och sedan verkar bättre igen nästa morgon, stämmer det mönstret mycket bättre in på LBD än på Alzheimers.

Rörelseproblem dök upp ungefär samtidigt som tänkandeproblemen (eller under det första året). Om din mamma har utvecklat släpande gång och darrningar tillsammans med minnesproblem, snarare än enbart minnesproblem, bör man överväga LBD.

Mediciner som skrivits ut mot beteendesymtom gjorde saken mycket värre. Om antipsykotiska läkemedel orsakade kraftig sedering eller förvärrad förvirring är den reaktionen en varningsflagga för LBD.

Lita på dina observationer. Du känner din närstående bättre än någon annan. Om något inte känns rätt med diagnosen bör du söka en bedömning hos en neurolog som har särskild erfarenhet av Lewykroppsdemens, inte bara allmän demensexpertis, i synnerhet en neurolog som är specialiserad på rörelsestörningar.

Att hitta svar för din familj

Om du funderar på om din närstående har fått rätt diagnos, eller om du försöker förstå vilken sjukdom som bäst förklarar det du ser, är du inte ensam. Många familjer kämpar med denna osäkerhet i månader eller år.

Kombinationen av symtom är viktigare än enskilda symtom. Alzheimers med tidiga, frekventa hallucinationer är ovanligt. LBD utan rörelseproblem eller växlande vakenhet är sällsynt. Titta på det övergripande mönstret i stället för att bocka av enskilda symtom.

Oavsett om din närstående har Alzheimers sjukdom, lewykroppsdemens eller bådadera gör det stor skillnad att få kontakt med rätt resurser och stöd. Att förstå det specifika tillståndet hjälper dig att förbereda dig för rätt utmaningar, få tillgång till lämpliga behandlingar och fatta välgrundade beslut om vården.

Om du behöver hjälp med att hitta en specialist som förstår båda tillstånden, har frågor om symtom du observerar eller bara vill prata med någon som förstår komplexiteten i dessa diagnoser, finns vi här för att hjälpa till.

Vår hjälplinje är tillgänglig alla dagar om året från klockan 08.00 till 20.00 östkusttid på 516-218-2026 eller 833-LBDLINE. Du kan också nå oss via e-post på norma@lbdny.org.